Skriva HG-kontrakt

Det första kontrakt en ishockeyspelare skriver med en klubb är ofta i samband med hockeygymnasiet. Och då sker det för det mesta det år spelaren fyller 15 år. I de allra flesta fall har spelaren då ingen agent som kan hjälpa dem med vad som ska stå i kontraktet. Agenturer får nämligen inte ta kontakt med spelare förrän 1 januari det år spelaren fyller 16 år. Dessutom är det långt ifrån alla spelare som har en agentur, även som juniorer.  

Det är inte alltid lätt att välja ett hockeygymnasium särskilt om man blir tvungen att flytta hemifrån för att kunna gå där. Det finns många aspekter att ta hänsyn till och man kan aldrig veta vad som kommer att bli bäst i slutändan. En klubb kan ha jättebra faciliteter, en annan är fördelaktigt ekonomiskt, en tredje kanske erbjuder matlådor osv. Här är några saker som kan vara bra att fundera över innan man bestämmer sig: 

• Flytta eller bo hemma? Har man möjlighet att spela för en klubb där man kan fortsätta att på hemma hos föräldrarna så kan det väga tungt. Det är inte alltid lätt att flytta hemifrån, byta klubb, börja gymnasiet, laga mat, tvätta m.m. på en gång. Men å andra sidan klarar de flesta av det och man kan mogna med uppgiften. 
• Vara säker på att man vill representera den klubb man skriver på för. Det är inte alltid så lätt att byta förening om man ångrar sig. Ni kan bli skyldiga klubben ganska mycket pengar om ni bryter kontraktet. Ta reda på vad som gäller. 
• Fundera över, eller försök att ta reda på, vilken roll spelaren troligen kommer att få i laget. Särskilt som yngsta årskull  i J18 så kanske man inte får den roll man är van vid ifrån U16. Är man förberedd på det så kan det vara lättare att acceptera detta om det inträffar. Står man och väger mellan olika klubbar så kan det också vara en faktor att ta hänsyn till. Man kanske får en mer ledande roll i en klubb som inte är har lika många jättebra spelare på samma position som man själv.
• Om du har möjlighet att välja mellan flera olika HG, så kan det vara bra att titta på hur bra klubben historiskt sätt varit på att utveckla och satsa på sina juniorer och ge dem chansen i a-laget. Det är självklart inte en garanti att det kommer att vara likadant om några år eller att alla spelare får chansen i a-laget. Men alla klubbar jobbar inte likadant med den biten. 
• Ha koll på vilka linjer som finns på skolan/skolorna som klubben samarbetar med. Om du tex är mer praktiskt lagt och inte gillar att plugga, så kanske ett HG med bara teoretiska linjer inte passar dig. Även om man inte vill tro det här och nu så kommer det, för de flesta, ett vanligt arbetsliv efter hockeykarriären och då är det bra att ha en gymnasieexamen.
• Trots att du skriver på ett kontrakt på tre år så betyder det inte att du är säkrad en plats i laget i tre år. Kontraktet gäller Hockeygymnasiet, dvs skolträningar. Det förekommer att spelare endast får komma på skolträningar det tredje året för att de inte anses platsa i laget längre. Detta kan ställa till det för spelare eftersom det kan vara svårt att ta sig till en annan klubb när man går i skolan på orten där man började HG. 

Klubbarna har troligtvis standardkontrakt som de ger till de flesta spelare och de är såklart inte ute efter att lura en spelare. Men ju mer eftertraktad du är som hockeyspelare för klubben, desto mer krav kan du ställa innan du skriver på kontraktet.  Alla kanske inte kan påverka lika mycket av innehållet i sitt kontrakt. Men det finns några saker som man kan vara uppmärksam på i kontraktet och andra som kan ha stor betydelse senare ifall att omständigheter förändras från det att kontraktet skrevs.  

Här följer några saker som är bra att vara uppmärksam på:

Sen kan det vara viktigt att ta reda på vilken modell av utrustning som ingår. Detta gäller då framförallt skridskor och klubbor. Har spelaren problem med sina fötter så kanske PM skridskor (som är mer anpassade till spelarens fötter) är enda alternativet för att slippa problem med fötterna. Och ingår inte det så kan det vara bra att se om man kan få in det i kontraktet. Med klubbor kan det vara så att man har vant sig vid att ha “högsta” modellen sk. “Pro” eller kanske t.o.m. “PM” där också. Om ni inte lyckas få med det i kontraktet så ta reda på vad det kommer att kosta er i mellanskillnad om ni vill ha det. Detta kan variera väldigt mycket mellan olika klubbar. Självklart gäller detta även målvakter. Ni behöver också tänka till vad som är nödvändigt för er och vad som verkligen ingår. 

Det kan också vara så att det står att spelaren får utrustning för en viss summa. Men då är det viktigt att ni tar reda på vilka priser den summan baseras på. Menar man ordinarie listpris i butik (utan rabbater), billigaste priset online, klubbens inköpspris eller något annat pris. Beroende på hur man räknar så kan det variera väldigt stort hur mycket summan man får räcker till. 

I SHL finns det avtal som gäller för egna juniorspelare som kommit upp i 100 minuters speltid i a-laget. För målvakter gäller 300 min speltid alternativt 15 matcher som reserv. När detta händer är klubben skyldig att ge spelaren ett sk rockieavtal. Denna regel finns inte i tex hockeyallsvenskan. Men det kan låta lockande att få ha det i sitt avtal. Men tänk då på att det är klubben som styr hur många minuter en spelare ska få. Om klubben har lite sämre ekonomi så kan det hända att man, när en spelare börjar närma dig dessa 100 minuter, istället väljer att plocka upp en annan spelare till a-laget för att kringgå denna klausul. Självklart är det inte så klubbar generellt jobbar, men det har hänt när en klubb har haft lite sämre ekonomi.  

Hoppas att detta har varit till hjälp.

Lycka till med kontraktsskrivningen och hoppas att du får roliga år på hockeygymnasiet!