Hockeyhistorier

Reflektion över en kopp kaffe..

När min äldsta son var 8år var det en bra vinter för utomhusaktiviteter. Vi bor ganska nära en hockeyrink och där hittade han sin nya hobby, som skulle förändra hela familjens liv. Han bodde i stort sätt på rinken all ledig vaken tid och han tjatade om att få börja spela hockey i ett hockeylag. Jag var väldigt tveksam. Men när hockeyintresset inte gav med sig trots att det blev vår och sommar så började jag förstå att det här verkligen var ett seriöst och brinnande intresse. För vem sitter och ser repriser på allsvenska hockeymatcher på TV i juni om man inte är såld på sporten…? I augusti fick han åka på sin första ishockeyträning. Skridskorna var 3,5 cm för stora och han kunde inte göra hockeystopp. De flesta i laget hade spelat i flera år redan, men envis som har är så brydde han sig inte om det. Han var eld och lågor efter träningen och jag förstod att det här bara var en av många många stunder vi skulle komma att spendera i ishallen. Det blev att åka och köpa nya skridskor, och den här gången i rätt storlek.

Samma år fick hans äldsta lillebror börja i hockeyskolan. Han tyckte det var kul men hade lite svårare med koordinationen på skridskorna. Efter halva säsongen ville han börja med innebandy och säsongen efter blev det bara innebandy. När sen nästkommande säsong skulle starta och spelarna som han gått i hockeyskolan med hade bildat ett lag, ja då var han återigen sugen på ishockey. Jag tvekade än en gång och hävdade att han faktiskt hade valt bort hockeyn för innebandyn en gång och tänkte att det kanske var bra att grabbarna höll på med olika sporter. Men när han tjatat i över en månad så gav jag återigen med mig. Även denna gång är jag glad att jag lät mig övertalas. Han spelar fortfarande hockey och har blivit en grym skridskoåkare. Så döm ingen i tidig ålder.

När sen grabbarnas lillebror efter att i tre år väntat på “sin tur” att få börja spela hockey, ja då behövde han inte tjata. Självklart skulle även han få hålla på med världens roligast sport. Men han hade som sagt tålmodigt fått vänta i tre år och han hade suttit på många matcher och tittat på hockey och lyssnat på föräldrar och experter som kommenterat spelet. Så när han väl började så hade han lärt sig mycket hockey “teoretiskt”, vilket jag tror har påverkat hans spelförståelse positivt.

Ja, så började vår hockeyresa. Det vore väldigt kul att få publicera fler historier här på hemsidan. Skriv gärna er historia. Det vore jättekul att få läsa.