Hockeygymnasiet

Det kan vara lite rörigt att få grepp om hur ansökningsprocessen ser ut till NIU. Men jag ska försöka att förklara det här. Antagningen består av två delar; den sportsliga och den akademiska. Man söker till en klubbs hockeygymnasiet på sina idrottsliga meriter, först och främst. Men sen är det en eller flera gymnasieskolor kopplade till ett NIU. Dit söker man med sina meritpoäng ifrån grundskolan, precis som andra elever. Ansökan till klubben (den idrottsliga delen) görs på hösten i U16 via svenska ishockeyförbundets hemsida. Aktuella datum hittar du längre ner på denna sida. Antagningen till klubben ska vara klar senast i januari och efter det brukar den preliminära ansökan till gymnasieskolornas linjer äga rum. Senare under våren gör man även den faktiska ansökan till gymnasieskolan. Det här betyder alltså att man, förutom den idrottsliga delen, även behöver ha betyg för att komma in på den linje man vill läsa. 

Hur man kommer i kontakt med en klubb som man vill spela för varierar. Klubbarna scoutar spelare och hör av sig till spelare som de är intresserade av.  Det kan ske genom tex en inbjudan till en try-out eller ett individuellt möte.  Men om man inte blir kontaktad av en klubb så betyder det inte att man inte kan få en plats på ett HG. Man kan själv kontakta klubbar genom att ringa eller mejla den ansvarige för klubbens HG. Kontaktuppgifter hittar man oftast via klubbens hemsida. När online-ansökan har öppnat kan man ansöka även där. 

Man går in via länk som finns på svenska ishockeyförbundets hemsida och fyller i information om spelaren och ev. tidigare meriter. Men kan söka till fyra olika hockeygymnasium åt gången (utan inbördes ordning). Om man skulle ångra sig eller om man får ett nej från en klubb, så kan man ändra sina val ända fram till 1 december. Viktigt att känna till är att om man tackar ja till en klubb via denna sida så är det valet bindande. Så tänk igenom svaret ordentligt innan ni svarar.  

Det är inte alltid lätt att välja ett hockeygymnasium särskilt om man blir tvungen att flytta hemifrån för att kunna gå där. Det finns många aspekter att ta hänsyn till och man kan aldrig veta vad som kommer att bli bäst i slutändan. En klubb kan ha jättebra faciliteter, en annan är fördelaktigt ekonomiskt, en tredje kanske erbjuder matlådor. Här är några saker som kan vara bra att fundera över innan man bestämmer sig: 

• Flytta eller bo hemma? Har man möjlighet att spela för en klubb där man kan fortsätta att på hemma hos föräldrarna så kan det väga tungt. Det är inte alltid lätt att flytta hemifrån, byta klubb, börja gymnasiet, laga mat, tvätta m.m. på en gång. Men å andra sidan klarar de flesta av det och man kan mogna med uppgiften. 
• Vara säker på att man vill representera den klubb man skriver på för. Det är inte alltid så lätt att byta förening om man ångrar sig. Ni kan bli skyldiga klubben ganska mycket pengar om ni bryter kontraktet. Ta reda på vad som gäller. 
• Fundera över, eller försök att ta reda på, vilken roll spelaren troligen kommer att få i laget. Särskilt som yngsta årskull  i J18 så kanske man inte får den roll man är van vid ifrån U16. Är man förberedd på det så kan det vara lättare att acceptera detta om det inträffar. Står man och väger mellan olika klubbar så kan det också vara en faktor att ta hänsyn till. Man kanske får en mer ledande roll i en klubb som inte är har lika många jättebra spelare på samma position som man själv.
• Om du har möjlighet att välja mellan flera olika HG, så kan det vara bra att titta på hur bra klubben historiskt sätt varit på att utveckla och satsa på sina juniorer och ge dem chansen i a-laget. Det är självklart inte en garanti att det kommer att vara likadant om några år eller att alla spelare får chansen i a-laget. Men alla klubbar jobbar inte likadant med den biten. 
• Ha koll på vilka linjer som finns på skolan/skolorna som klubben samarbetar med . Om du tex är mer praktiskt lagt och inte gillar att plugga, så kanske ett HG med bara teoretiska linjer inte passar dig. Även om man inte vill tro det här och nu så kommer det, för de flesta, ett vanligt arbetsliv efter hockeykarriären och då är det bra att ha en gymnasieexamen.
• Trots att du skriver på ett kontrakt på tre år så betyder det inte att du är säkrad en plats i laget i tre år. Kontraktet gäller Hockeygymnasiet, dvs skolträningar. Det förekommer att spelare endast får komma på skolträningar det tredje året för att de inte anses platsa i laget längre. Detta kan ställa till det för spelare eftersom det kan vara svårt att ta sig till en annan klubb när man går i skolan på orten där man började HG. 

De skolor och gymnasielinjer som man kan söka till som HG-antagen elev, har schemat anpassat så att hockey finns med på schemat och så att eleven hinner till träningar för J18/J20-laget. Men vid tex bortamatcher, landslagsuppdrag eller träning/match med a-laget så kanske det inte går att vara med på alla lektioner. Då kan man få hjälp ifrån skolan med att lägga upp en plan för skolarbetet. Det kan tex innebära att ta igen missade lektioner vid en annan tidpunkt, extra stödundervisning eller att man förlänger studietiden till fyra år istället för tre. Loven kan också utnyttjas för att komma ikapp med skolarbetet. Men planen läggs upp utifrån varje enskild elevs behov av stöd. 

Även detta är ett samarbete mellan klubb och skola. Men den formella ansökan till LIU sker endast via den “vanliga” ansökan till gymnasieskolan. De skolor som har LIU-samarbete kan erbjuda eleven att ha specialidrott som det individuella valet på schemat.